Det här var sista gången jag fick hålla din hand och säga "hej farmor, det är Emma". Tänk att det snart har gått ett helt år sen du blev en ängel. Jag saknar dig något så fruktansvärt! Jag minns dagen då mamma berätta att du åkte in på sjukhuset. Hon sa: jag måste berätta nått, pappa ringde nyss. Då förstod jag direkt att det va nått med dig. Jag fick panik och tårarna bara rann. Dagen efter bestämde sig jag och Johan för att åka ner, och den dagen berättade pappa för dig att jag och Johan skulle komma, och du fick tårar i ögonen när han berättade det. Dagen efter när vi såg dig ligga där i sängen fick jag panik igen och tårarna bara rann. Jag är så glad att vi kom till dig och fick säga hej då, att vi fick sitta där med dig när du tog dina sista andetag. Du kommer alltid finnas hos mig, älskade farmor! ♡